Vad är skillnaden på att springa på fjället kontra hemmavid? Det beror så klart på var i landet du bor och hur naturen ser ut hemma hos dig. Men generellt kan man nog säga att, förutom de stora vidderna och långa backarna, så är fjällstigarna ofta mer stenbundna i fjällen.

Idre är inget undantag. För dig som inte är van vid teknisk traillöpning är det en utmaning. Inte minst om du ger dig på någon av de längsta distanserna, 45 km eller 84 km, men även 28 km- och 12 km-banan innehåller en del knöliga stigar.
För att bemästra underlaget är det (som vanligt) en fördel om du har tränat på det innan du kommer till loppet. Sök därför upp ”stökiga” stigar hemmavid. Var heller inte rädd för att då och då helt lämna stigen och springa rakt ut i skogen på dina träningspass. Löpning i obanad terräng stärker dina fotleder och vrister, en viktig nyckel för fjällöpare.

Löpteknik

Testa att springa med ett lätt steg och korta gärna ner steget i de tekniska partierna. Genom att lyfta blicken och läsa av terrängen kan du nyttja stigens mest framkomliga partier. För nybörjaren är detta ofta en utmaning då blicken tenderar att vara fäst rakt ner i marken, men ju mer tid du får i terrängen, desto enklare kommer det att bli.

Chansa inte om du känner dig osäker, utan sakta då istället ner och spara kraft till senare partier där du enklare kan ”sträcka ut”.

Fotledsstyrkan viktig

Utöver den grenspecifika träningen kan du komplettera med balansövningar på gymmet eller hemma i vardagsrummet. Det behöver inte vara svårare än att stå på ett ben. Känns det för enkelt blundar du samtidigt och när du blivit säker även på det, kan du utmana dig på en balansplatta.

Tre tips för dig som vill bli bättre på tekniska stigar

1. Lägg regelbundet in löpning i obanad terräng i din vardagsträning. Lämna stigen på intervallerna och ge dig rakt ut i skogen. Kör till exempel 15 minuter uppvärmning följt av 3 set med 6 stycken 45-15 sek intervaller i skogen.

2. Gå barfota när du får tillfälle. Då stärker du fotens småmuskler. Balansera och aktivera tårna med övningar. De flesta bryr sig inte om sina fötter förrän något problem uppstår, det är synd för vi har mycket att vinna på att hålla fötterna vältränade.

3. Stå på ett ben varje dag då du borstar tänderna.

Beskrivning av underlaget på din bana:

45 km
Det mest tekniska underlaget hittar du på stigarna ner mot dalgången mellan Städjan-Nipfjället och Fjätervålen. Här ska du som springer 45 km ner två gånger. Även stigen från toppen på Städjan ner till Gränjåsvallen är bitvis mycket stenig. Inledningen fram till första energistationen efter ca 8 km, och avslutningen de sista 6 km är tekniskt sett de enklaste. Här är stigarna snällare och banan går delvis på riktigt snabblöpta grusvägar.

28 km
Efter en snäll inledning fram till första energistationen, tar de mindre stigarna vid. Visst är det tekniska partier, men den riktiga utmaningen kommer nog när fjällbjörkarna skingrat sig och kalfjället breder ut sig. När den andra vätskan är passerad får du ett tekniskt parti bort mot Städjan. Vägen ned från Städjan mot Gränjåsvallen är det mest utmanande partiet på banan och stigen är väldigt teknisk.

18 km

Du som springer 18 km klarar dig utan riktigt steniga partier, men får istället smaka ordentligt på fjällmyren. Efter en varm och torr sommar är myrarna i fjällen fantastiska och ger dig ett mjukt och sviktande underlag. Är myren blöt blir det betydligt tuffare och det gäller att du lär dig att läsa av var du enklast passerar och hoppar mellan de torra tuvorna.

8 km

Du som springer 8 km slipper de mest stökiga partierna. Det kan vid mycket nederbörd vara blött längs vissa delar av banan vilket kan skapa lerbildning.