Mony Härnesund Bodin klarade sitt tidsmål.

”Mitt bästa minne var när jag insåg att om jag tar i lite extra de två sista kilometrarna av loppet så kommer jag in i mål på under fem timmar. Jag hade sprungit i knappt ett år innan loppet (förutom under tvång på en gympalektion eller två i grundskolan) så att klara av detta som 30-åring var en bedrift. Jag spurtade nerför sista backen med kramp i vaderna och klarade mitt nya tidsmål. Okej, spurt var kanske att ta i, men en snabbare jogg i alla fall. Jag fick min medalj och klyschigt nog så kom en och annan tår när jag gick mot bilen med medaljen hårt kramandes i handen, aldrig har jag känt mig mer oslagbar!”