Jens Andertoft beskriver känslan av att vara oslagbar.

”Man hinner uppleva så mycket under timmarna ute på banan, både stunder när man känner sig stark och tror sig kunna hålla på i en evighet, och stunder när man bara vill sätta sig ner på närmaste sten och gråta och inte ta ett steg till. Det är just detta som är tjusningen, äventyret att få uppleva den fantastiska naturen, om än inbäddad i dimma, och den mentala kamp man stundtals utkämpar med sig själv.

När man ser tunneln och vet att målet är på andra sidan och man inser att man faktiskt kommer att klara av utmaningen, då fylls man av en svårbeskrivlig känsla. Och när man är genom tunneln och familjen står där med sina hurrarop, det är då som jag inser att den där känslan som uppstått. Det är just den där som jag alltid tidigare avfärdat som en billig marknadsförings-slogan men som bättre än allt annat faktiskt beskriver den inre goa känslan som infinner sig de sista metrarna på upploppet, nämligen den att faktiskt vara oslagbar.”